En fråga
Med låg och släpande röst
Men med en blick som såg ut att redan veta
Som om hon följde mig i hemlighet
Men inte ville berätta
Efter så lång tid
En obotlig nyfikenhet
Varför
Kanske självklart
Men ändå konstigt
Fast kanske inte
Kanske är jag likadan
För vissa minnen suddas inte ut
Rispade i armen
Inbankade i hjärta och hjärna
En liten rädsla
För det vackra som bubblar upp
Ilska för det som gick fel
Men glädje för hur det tillslut blev
Det bästa
För fortsatt överlevnad
Men frågan som ställdes
Fast svaret redan fanns
Som om hon redan visste
Vilket gjorde mig glad
